Jag visste ju att någon gång var jag tvyngen att gå. MEn jag ville ju inte, JAg ville satnna där hos mamma och pappa.

Mamma och pappa hade inte fått träffa varandra eller pratat med varandra på ungefär 2/3 månader elr veckor jag har ingen aning.

Men Så varje gång jag hade åkt från mamma och pappa så började man bli svag igen. men när man var där... Jag har inte ens känslan för det. Men jag kämpade för att få ha kvar den känslan. MEn det gick ju inte när dom inte var där med oss.

Mina syskon saknade också dom. Men några gånger per månad fick pappa komma och sova hos oss. JAg blev glad för det var jag som skulle ligga i hans armar. Somna jämte han vid soffan. Allt sånt som en familj ska göra. Men då , då var vi ju inte ens en familj. Mamma var inte där. Så hur skulle det gå?

Jagville juh ha mamma där. Jag minns att jag ibland bara kunde vakna utav att jag hade drömt madrömar om att mamma och pappa aldrig skulle få komma ut. Jag hade gråtit i sömnen men ibland när det hade hänt så var pappa där emd mig och jag visste att någon gång skulle dom komma igen. Och jag hoppades och hoppades. Men dom kom aldrig mer. Pappa kom inte mer. Men en morgon så knackade det på dörren. Det var pappa han hade KOMMIT UT!!! <3 Han sa att han skulle följa oss till skolan varje dag och sen hem igen. Och han hållde det löftet.

Och senare flyttade vi till den lägenheten vi bori dag. En dag kom min mamma. Hon sa att hon skulle stanna och aldrig mera lämna oss. Det har inte gjort heller, Min syster kom efter ett tag. Hon fick mitt gammla rum. Och sen ja vaddå sen.

Jag kan inte snipp snapp slut för mitt liv

Ja mitt liv skrivs fortfarande.

Puss o kram

Frida.

Hej jag vaet att jag har sakt detta väldigt mycket nu Men tack så jävla mycket för alla 115 läsre på 6 dagar?!?!? TACL <3

tänker faktiskt skriva om mig och mitt liv.

Jag heter Frida Stepanie Bertosa.

Jag är 13 år den 30 november.'

Mina intressen är 1D! <3 och lite annat jag gillar hästar men jag rider inte lika mycket längre som jag gjorde innan.

Allt började 2007 då min mamma och pappa försvann jag blev rädd för jag märkte att jag inte var hemma. Jag märkte att det var en annan mamma och pappa där med sina egna barn. Jag blev ledsen jag ville ju bara vara med mamma och pappa. Skulle jag böraj kalla dom mamma och pappa?

Skulle det var dom som skulle pussa mig gonatt kolla under sängen så att det inte fanns några monster?

Jag undrade vart mina syskon var, Jag såg att min lillebror var med mig och jag blev lättad.

Men martin, julia o melina vart är dom?

Jag började allt mer o mer bli rädd, ledsen till och med svag.

Det var då jag insåg att mamma och pappa kanske har lämnat oss kanske inte ville ha mig och linus längre?

Hade vi varit dåliga barn?

Hade vi varit jobbiga?

Men jag sa för mig själv.

'Man kan väll inte lämna sina barn för att man var jobbig?

eller? kunde man det?

Varje natt sa jag gonatt och jag bara visste att dom sa det till mig med.

Men en dag när vi alla satt och åt. ringde det i telefonen. Magdalena som hon hette vi bodde hos sa att det var mamma.

När jag fick reda på att mamma och pappa var i Fängelse för en sak som jag inte tänker ta upp här i bloggen. Började jag bli allt mer svag för jag trodde inte min mamma och pappa skulle komma ut igen. Jag trodde dom fick vatten och bröd till frukost. Ingen annan mat.

Men varför?

Varför var jag och mina syskon/mamma o pappa dom som var utvalda av satan?

Min lillebror började bli nerskickad i källaren, Fullt med mörker när han var mörkrädd. JAg hörde han varje dag gråta. Tillslut började  jag gråta. Dom hade skickat ner han i den skitiga mörka hålan bara för att slå in presenter till han (för att han fyllde år.)

Men sen en dag kom min moster och hennes man.

Jag minns det allt som om det vore igår.

* Frida. Vill du och linus komma med hem till oss och bo där i stället?

*Ja Jag blev helt glad men jag kunde inte visa det för jag visste juh fortfarande att jag inte skulle få träffa min mamma o pappa.

Men vi alla började träffa mamma o pappa. Jag kände först inte igen min pappa. Han hade rakat huvudet. Men jag satt abra i hans armar hela tiden jag var där.

Mamma jag o linus vi bakade. Vi spelade uno och allting. MAmma gav mig en massa nagellack, Jag blev glad för ett gammalt nagelalck. Vilket ingen annan unge skulle blivit. Men det var från min mamma. Så jag var hur tacksam som helst.

Jag skriver mer imorgon. Snälla skriv inga onödiga eller dumma kommentarer. Tack <3

Ska nog byta header? eller något sånt. Men kommentera om vad ni tycker vore bäst?

Tack för en bra dag föresten kalle/lena och emma m.m

Hade mysigt roligt och bekvämt.

SNart fyller jag år !!!! :D om typ 46/47 dagar :D om det var rätt.

Fyller år den 30 november.

Men hörni?

Ni har juh inte fått reda på hur mitt liv har sett ut.

Inget om mig själv?

Vad sägs om ett videklipp/inlägg på det?

Ni som har haft ett svårt liv. Jag vet hur ni har/ känner er.

Tro mig jag är nog en utav dom tjejerna som inte ska vara utsatt för sånt. Specielt inte när man var 7 år.

Men i alla fall det kommer det nog bli och hörni?!?!??!m jag har fått 100 lite mer tittare på bloggen TACK <3

Puss o kram

Frida.

Hej tänkte bara lägga ut dagens låt så kommer det mer senare eftersom jag är lite upptagen men hejdå ses senare!

Puss o kram

Frida.

hej jag skulle bara säga en sak till innan jag åker!

Min kund har typ ätit upp 4 höns...... Och mina valpar med. Men vi ficksade allt! lungt no problemo!

Hej nu är det så att det abara är 251 kvar tills jag och mina kina systrar åker till one direction konserten. Men några tjejer i våran skola fick VIP :( avis :( Men namen tänker jag inte säga!

Så idag ska jag till min biologiska pappa Kalle så faktiskt bli roligt, Men kunde juh inte gå på kajsas tjejkväll :(då blev jag lite ledsen men hon ska ändå få en present av mig :) så TAGGAD till hundra. Ska börja packa snart det är juh bara 2 timmar kvar, Men sluta inte läsa min blogg ha  en bra dag och vi ses sen! <3

puss o kram

Frida.

PS:om jag inte skriver ikväll är det för jag har för kul xD men hoppas att jag kommer skriva! puss